Fjallfoto.se - Nyheter

Fjallfoto.se - Nyheter

2011-11-06 - Det kan vara bättre på andra sidan

2011Posted by Robert Fjällborg 2011-11-07 12:18:18
Detta blir mitt sista inlägg i fiskebloggen, för nu ger jag fan i detta och börjar virka istället. Eller kanske inte....

Det har varit ett par trevliga helger, Robert Lindholm hade gett sig fan på att jag skulle få mig en 10+ gädda och själv hade jag gett mig fan på att få lite bra bilder.

Flötestrolling stod på schemat denna väääldigt sena höst.

Fisket fick en bra start, suspekt bra minns jag att jag tänkte.

Lilla Tore 2,5 år är minsann inte rädd för några 8-kilosgäddor.

Efter ytterligare någon sjua så blev Robert och Tore tvungen att lämna över mig i Keldors våld, denna skäggprydde man som fiskar så fort han har tid.


Då händer det, vi får ett hugg. Och inte vilket hugg som helst utan en rejäl gäddskalle kan skymtas ovanför vattenytan. Skulle Robert Lindholm få rätt denna gång? En hyfsat lång gädda glider upp bredvid båten och går i håven, här har gäddorna så bra kondis att 110 cm är en bit över 10 kg minns jag att han sagt till mig.

Men vad gör jag då?

Väl på plats i håven så visar sig gäddan ha allt annat än nån grymmekondis.

109 cm visar måttbandet och vågen tyngs ner till grymma 7,2 kg.


Det är väl som typiskt, när man väl får sig rätt längd så ser gäddan ut som något kon har kräkts upp. Nä, nu krävdes det omtag.

Vidare nötning och kommande vecka spenderades helt i drömmar om gröna och runda fiskar, definitivt runda och inte avlånga som sparrisar.

Följande lördag började bra, gäddorna var på humör och riktigt bra kondis hade de. Men nån längd var det ju inte att tala om.


Småfisk var det dock gott om.

Efter att ha hostat upp mobiltelefonen som jag råkade svälja när Mats ringde och berättade för mig om att de just tagit en gädda på 14,8 kg så kunde vi återgå till vårt fiske.

Synd bara att det behövdes 3 st för att komma upp i samma vikt.....

Nä, efter att ha suttit och svultit i båten en hel dag så fick det bli en pizza efteråt.

Sen så kom den då tillslut, stunden då jag för första gången metade med ett nappalarm.


Jag kände mig lite smutsig men den känslan skulle väl tvättas bort med tiden. Något som däremot var omöjligt att tvätta bort var stanken av Keldors ruttna nettingar som vi agnade med till laken.

Men nu så hände det något konstigt, jag fiskade ut lakakungen himself. Annars brukar ju laken inte vara min starka sida men jag kanske hade ramlat och slagit mig eller nått sånt.

Keldor fick bara små lakar.


Den sista dagens fiske går till historien som den sämsta av alla dagar. Regn, blåst och allmänt elände gjorde att flötestrollingen fick ersättas av vanlig trolling största delen av dagen.

Nä, nu ställer jag undan båten och tar fram min sura min istället.

  • Comments(0)//blogg.fjallfoto.se/#post68